Blogg

Igår fick bina flytta från den tillfälligga kupan och in i Agnes fina rosa kupa. Vi passade även på att lägga på ett propolis-galler samt flytta två yngelramar från yngellådan till skattlådan. De har varit lite sega att ta sig upp till skattlåda från yngellådan och fick tipset att flytta upp två ramar. Vi får kika om några dagar hur de har accepterat det.

Propolisgaller används för att samla propolis, binas eget tätningsmedel i kupan och en otroligt nyttig produkt för oss människor.

I kupan till höger kommer vi snart placera en avläggare från den gröna kupan. Vi återkommer med bilder och information om detta när det är dags.

Att ha en drönarram i kupan är en del av omvårdnaden av bina. Ett kvalster som gärna drabbar kupan är varoa. Varoa lägger helst sina egna ägg i en drönarcell då en drönare ligger längre i sin cell innan den är utvecklad för att krypa ut. Det ger varoakvalstren möjlighet att utvecklas mer innan biet lämnar cellen.

Genom att sätta in en tom ram i kupan som saknar vaxvägg, så bygger bina sina egna celler. Dessa brukar oftast bli drönarceller. När alla cellerna är täckta och innan drönarna har mognat och kryper ut som bin, så skär man loss de hembyggda cellerna.

Kakan, som ni ser på bilden, lägger man sedan i frysen över natten. Därefter är de lätta att bryta i sär så man kan leta efter varoa. Varoa ser ut som små röda prickar. 1 cell per 100 celler är normalt att hitta varoa i. Om det är 1 cell per tio som innehåller varoa har man problem och det gäller att vara uppmärksam på kupans hälsa.

Fredag och Agnes går bara halvdag på förskolan, så då passade vi på att besöka bigården och leta efter hennes drottning. Det är vanligt att man märker drottningarna, både för att de är lättare att hitta när man tittar i kupan, samt veta hur gammal hon är.

Agnes namngav sin drottning ”Alicia”. Hon är född 2023 och får då färgen röd.

Idag var vi och hämtade ett nytt samhälle till vår bigård. Detta skall bli Agnes egna samhälle som hon får ta hand om. Självklart så kommer jag hjälpa till, både med tunga lyft och med vad som behöver göras. Men all honung från den kupan är hennes.

Farmor (som också är biodlare) kom och hjälpte till med flytten. Flustret har vi täckt för med gräs, det gör att bina måste tugga sig ut ur kupan vilket kan ta en dag eller två. På den tiden hinner bina ”nollställa” sig om vart de är och kommer börja utforska omgivingen för att hitta blommor att flyga på.

I handen har Agnes en blomspruta. Antingen använder man en rökpuff eller en blomstpruta för att få bina att lugna ner sig när man är i kupan och arbetar. Både rök och vatten får bina att krypa in i kupan. Bina gillar varken att det ”brinner” eller ”regnar” och söker då skydd i kupan.

Vi använder gärna blomspruta då det runt om kupan finns gott om torrt gräs, vilket skulle vara mindre roligt om det började brinna.

Förutom tillgång till något att äta, så behöver bin precis som vi människor vatten för att både leva och kunna producera honung.
Idag tog vi eftermiddagen och ordnade med nära tillgång av vatten för våra bin.
Vi provar en lösning med en vanlig hängränna monterad på ställningen för våra kupor. Hängrännan har vi fyllt med lecakulor och så självklart vatten. Lecakulorna är där för att bina ska sitta säkert och inte trilla ner i vattnet när de dricker.

Med vårsolen så vaknade även våra bin. I år blir första säsongen för oss på Gäddeholm, där kommer våra Italienska Ligusticabin leverera närproducerad honung. Inom kort kommer ytterligare ett samhälle flytta in på vår bigård.

På bilden syns biodlare Agnes (5 1/2 år)